Julhälsningar inifrån (tomte)verkstan

December 2023

”Nu är det jul igen” och nu är det också kul igen. I alla fall för våra elever, som i början av december fick sätta  igång med det årliga julpyntet inför återkommande julmarknaden, skolan anordnar. Detta i samband med Luciafirandet. 

Under decembermånadens första två veckor byter alltså skolan skepnad något genom att bryta ordinarie schema och istället förvandlas  till en slags julverkstad. I skolans samtliga lokaler, mellan de pågående sista intensiva körrepetitionerna inför de stundande  tre stora Luciaprojekten både i Italien och hemmavid, smids det planer, förbereds det, bakas det, pyntas det och färdigställs allt det som sedan kan och skall säljas – klassvis –  på den klassiska julmarknaden. Anna Könberg, lärare i de naturvetenskapliga kurserna på NMG och ansvarig för den hemtrevliga lilla marknaden säger:

-Detta är ett ypperligt sätt för klasserna att tjäna lite extra pengar till klasskassan och att tillsammans, i lite ledigare form och i glada vänners lag bolla idéer, organisera och samarbeta kring kvällen och hur man vill utforma just ”sin” julmarknad. 

Eftersom perioden i sig är så pass intensiv med alla körrep inför dels de två olika körresorna till Italien dels de olika Luciatågen i Sverige, som kräver extremt mycket av både elever och lärare, är själva syftet med att ställa in de ordinarie lektionerna att också hitta en lucka, hinna få en andningspaus och också umgås med varandra under mer avslappnande trevliga former utanför alla kurskrav, mellan alla körrepetitioner, utprovning av kläder och kransar,  packning, eventuella  passutlämningar etc. 

Vad detta år sedan bjöd på?  Det är givetvis en egen historia, men en sak kan i alla fall konstateras. Även detta år formades fantastiska elevprodukter att köpa och de tre pepparkakshusen som sedermera fann nya hem hos några av konsertbesökarna   – kan detta år inte längre kallas för ”hus”. De utgjordes rentav magnifika, mastodonta mästerliga verk. 

Här följer några intryck direkt inifrån verkstan. Vi på Nordiska Musikgymnasiet önskar er alla en riktigt God jul!

Det kollaborativa lärandet – ett medel för självreflektion, kommunikation och social gemenskap

November 2023 

Varje år anordnas en ”vetenskaplig konferens” på Nordiska Musikgymnasiet, där elever från de senare årskurserna bjuder in och får presentera sina vetenskapligt utformade fördjupningsarbeten för de något yngre eleverna. Detta är ett ämnesövergripande samarbete mellan kurserna svenska, svenska som andraspråk och kulturhistoria som redan har pågått under flera års tid och som detta år hade ”Barockmänniskan” som tema.

Det övergripande syftet med detta inramade ”event” är att eleverna som tidigare under läsår 2022/2023 redan producerat sina vetenskapligt utformade arbeten, och också försvarat dem i en slutventilering, nu som ett ytterligare ett steg på vägen att bli högskoleförberedda, ges träning i att muntligt kommunicera med andra elever över själva skrivprocessen, innehållet, utmaningarna och resultaten. Jennie Mazur, en av initiativtagarna till ”konferensen”, lärare i tyska, svenska och svenska som andraspråk på Nordiska Musikgymnasiet, själv med forskarbakgrund, berättar hur detta tillvägagångssätt främjar det kollaborativa lärandet mycket. Hon beskriver att samtidigt som de äldre eleverna får chansen att metareflektera över sina arbeten får även besökarna, de yngre eleverna, en inblick i vad som komma skall, samt övning i sin egna muntliga färdighet genom att ”mingla med forskarna” samtala om och kunna ställa frågor till de äldre eleverna – något som också, har det visat sig, starkt främjar den sociala gemenskapen över årskurserna.

Peter Kvist, biträdande rektor och lärare i de samhällsvetenskapliga ämnena på skolan, är också en av initiativtagarna till samarbetet och konferensen. Han säger:

-Det är ett ypperligt tillfälle att låta eleverna få möta varandra i själva lärandet, alltså inte bara spontant under rasterna utan i en gemensamt välplanerad pedagogisk inramning som i detta fall utgörs av en ”vetenskaplig konferens”. Jennie Mazur nickar instämmande och förklarar:

– Detta tillvägagångssätt, och kanske just under höstterminen då nya elevgrupper finns på skolan, verkar göra att det känns mer naturligt för eleverna att, under trygga och givna förhållanden som exempelvis en initierad ”vetenskaplig konferens”, våga ta steget att interagera med varandra – också utanför klassgränserna. Genom själva lärandet och konferensen som inramning, vågar de alltså öppna upp, bryta ny mark och lära känna varandra.

På det redan uppdukade runda podiet vid ingången till konsertsalen, som just denna torsdagsmorgon har förvandlats till en konferenslokal, står redan glas, dryck och lite lättare förtäring uppdukat, redo att ta emot besökarna. Samtidigt som eleverna i årskurs tre med något spända och  förväntansfulla blickar står på plats utspridda vid sina små ”montrar” redo att redogöra för sina arbeten, pågår i klassrummen även förberedelserna i årskurs ett och två, där eleverna får information om vad som snart kommer att ske samt förslag på frågor man också kan ställa – om det blir för svårt att komma på egna. Prick tjugo över tio slås sedan portarna upp, och bara minuter senare, med ett glas äpplejuice och några vickningschips i handen, välkomnas de yngre eleverna varmt till tonerna av barockmusik. Konferensen kan börja.

Att också eleverna uppskattade “konferensen” framkom i efterhand i intervjuer med några av deltagarna. Erik Staflin som under läsåret 2023/2024 går sitt tredje och sista år på gymnasiet och som i år deltog som ”forskare” i konferensen säger bland annat följande:

-Jag tyckte det var en spännande tillställning. Jag hade inte förväntat mig att så många skulle komma och fråga om just min forskning! Det var en rolig upplevelse att få gå tillbaka till ett arbete jag gjorde förra året och gräva i minnet lite, och sedan berätta om det för yngre elever.

Även om det, för honom, i början kändes lite stelt att presentera sin egna tidigare forskning tycker han så här i efterhand att det samtidigt var väldigt roligt:

-Att få inspirera andra med något man själv gjort är en mäktig känsla. Jag känner att jag fick ta del av den känslan en stund, där flera av de yngre eleverna frågade och intresserade sig för mitt arbete.

Panna Toth som i år läser kursen Svenska som andraspråk 3  tyckte också att det var roligt att presentera sin forskning inför andra: 

– Det kändes bra att se att de var intresserade av alla presentationer. Eleverna hade intressanta frågor, som gjorde att jag kunde se mitt arbete från olika nya perspektiv.

Tekla Kolar Konkoli, tredjeårselev vid NMG betonar själva formatet som särskilt bra:

-Att det var just en konferens så som man tänker sig, med tilltugg och lite dricka, gjorde dels att det blev väldigt trevlig stämning men också att det kändes mer professionellt och viktigare än vanligt. Det kändes inte lika mycket som ett skolarbete, utan snarare mer ett personligt möte, där man trädde in i en roll.

Efter en livfull konferens som detta år pågick under drygt en timme, där kommunikationen elever emellan fröjdefullt nog fullständigt flödade, var det slutligen dags att runda av och i en något mindre skara av ”forskande elever” genomföra det årligen återkommande och slutgiltiga avslutet på detta omfattande arbete, själva spikningsceremonin. 

Men det i sig – det är en helt annan historia.

Bildmaterial: Jennie Mazur