April 2024

Jag heter Annie Ternström, är 24 år gammal, sopran, och studerar för närvarande masterprogrammet ”Vocal Performance” vid MDW i Wien. Jag tog studenten från NMG 2018 efter tre års gymnasiestudier på estetiska programmet med tvärvetenskaplig profil. Mitt huvudinstrument var – och är –  klassisk sång, och ”tvärvetenskaplig profil” innebar i mitt fall att jag läste ett utökat program med extra kurser i matematik, fysik, kemi och biologi.

Gymnasieutbildningen på NMG hjälpte mig att lägga grunden för min fortsatta utveckling som musiker och scenpersonlighet i allmänhet. Jag tror att jag kan säga att det var tre saker som var extra viktiga för mig där vissa av dem är tydligare för mig nu när jag ser tillbaka på gymnasieåren. För undervisningen i sitt huvudinstrument kan man välja att ha kvar den lärare man har, dvs mer eller mindre välja fritt, så länge läraren i fråga är med på det. I mitt fall var det väldigt viktigt att jag gjorde det, skulle det visa sig, då jag kom väldigt väl överens med min lärare, och växte och utvecklades mycket – både som person och röstligt – av det band vi formade.

NMG är dessutom en liten skola, vilket naturligtvis har både fördelar och nackdelar, men för min del övervägde definitivt fördelarna. Jag fick en chans att blomma ut mer som person än jag hade gjort i min högstadieskola, som var relativt stor. Undervisningen kan också i större grad än på en större skola anpassas efter eleven, och så även musikaliska projekt, konsertrepertoar etc. Eftersom skolan är så pass liten men ändå har en sådan bredd vad gäller olika sorters instrumentalister/sångare, fick vi en inblick i andra musikinstruments repertoar, och kunde musicera ihop i flertalet olika konstellationer. Det var berikande, och är något jag ibland saknar idag, när jag främst vistas i ett hus till bredden fyllt med sångare.

Att skolan erbjuder möjligheten att läsa utökat program var även det viktigt för mig. Det lade jag stor vikt vid då, då jag i början på mina tre år ännu inte var säker på om jag ville jobba heltid som operasångerska, eller slå in på den naturvetenskapliga banan. Det är även nu fortsatt viktigt för mig, för hur jag ser på mig själv och för mitt självförtroende. Eftersom jag hade den möjligheten kunde jag förskaffa mig, inte bara en estetisk gymnasieexamen, utan har även behörighet till ett antal civilingenjörsutbildningar, och – för mig idag ännu viktigare – jag känner mig inte som en sångare som bara kan sjunga. Jag känner mig betydligt mer allmänbildad än jag annars skulle ha gjort, och är övertygad om att den kunskapen också hjälper mig i umgänge med alla de medmänniskor runt omkring mig som inte är sångare.

Vad som är allra mest minnesvärt från mina tre år på NMG är svårt att svara på. Jag har många väldigt olika minnen från den perioden – allt från roliga interaktioner människor emellan, minnesbilder från Luciaturnéer i Italien och Schweiz. som exempelvis ett evigt kämpande med att få ur stearin ur håret, vilket ju hör lussandet till, beräkningar av molmassa i kemin, till en väldans massa intensiva och roliga sånglektioner. Det jag tar med mig, förutom en mängd kunskap, är också en handfull vänskapsband för, hoppas jag, livet, och en bättre känsla, för och i den jag är – som person och sångare!

Bild: Nelya Agdeeva

Jag heter Tilde Ahlberg Glader, är idag 23 år gammal och bor växelvis i Düsseldorf, Tyskland och Stockholm. Just nu studerar jag på Robert Schumann Hochschule – en musikhögskola i Düsseldorf. I somras tog jag  även min Bachelor of Music-examen inom pianosolistprogrammet på Robert Schumann Hochschule och nu i höst har jag precis påbörjat min Bachelor of Music-utbildning inom klassisk sång/opera! Det innebär att mina dagar numer är fyllda av sånglektioner, skådespel, språkundervisning (italienska, franska), rörelseträning, scenträning, kammarmusik med mera! Vid sidan av studierna spelar jag konserter, som solist och kammarmusiker. 

Piano har alltid varit mitt huvudinstrument och nu är även sång det, vilket var mitt biinstrument under gymnasiet. Jag tog studenten 2019 och på hösten samma år började jag studera här vid på Robert Schumann Hochschule. 

Jag valde det estetiska programmet då jag visste att jag efter min studentexamen ville studera på en musikhögskola, och kände att NMG gav mig de bästa förutsättningarna inför detta. Jag uppskattade att skolan var så pass flexibel vad gäller utbudet av kurser, instrumentlärare och  att det fanns möjlighet att anpassa studieplanen efter sina individuella mål, till exempel läsa mer matematik och läsa in fler språkkurser. 

Eftersom det är en så pass liten skola, skulle jag säga att vi nästan blev som en liten familj på NMG. Man hade bra relationer med alla lärare och lärde i princip känna de allra flesta elever. Jag upplevde också att man fick sina individuella behov uppfyllda, eftersom att lärare och skolledning hade så pass koll på dessa. Lärarna anpassade undervisningen efter målen vi hade, jag hade till exempel möjlighet att läsa in samtliga tyskakurser och lägga starkt fokus på tyskan eftersom jag visste att jag skulle söka till en tysk musikhögskola. 

Det bästa med utbildningen skulle jag säga var sammanhållningen mellan skolans elever, flexibiliteten i studierna och relationen mellan skolans elever och lärare. Allt detta gav förutsättningar att nå sina mål, utvecklas så mycket som möjligt och samtidigt ha en otroligt rolig gymnasietid. Sedan var det ett plus att jag lärde känna så fina människor som fortfarande är nära vänner idag.

Det mest minnesvärda under min gymnasietid skulle jag säga var vår körresa till Italien och Schweiz under Lucia. Att få möjlighet att både få se och sjunga på otroliga platser och samtidigt få umgås och komma närmare alla kompisar var otroligt kul och minnesvärt. Inte många gånger jag har skrattat så mycket som under den resan 🙂

Förutom att ha tagit med mina otroligt fina, roliga minnen och vänner från tiden på Nordiska, fick jag med kunskaper inom musikteori, gehör, tyska etc. som jag har haft stor användning för nu på musikhögskolan. Jag fick även med mig vana att spela upp för andra regelbundet, genom skolans ”redovisningar”, vilka vi hade varje vecka. Förutom detta, fick jag insikt i livet som musiker, genom konsertplanering och genomförande, entreprenörskap etc. Detta har varit otroligt viktigt för mig under åren efter gymnasiet!

Bild: Helgi Reynisson

April 2024

Mitt namn är Harry Hartstone. Jag bor i Palmerston North i Nya Zeeland. Idag är jag 23 år och arbetar i Nya Zeelands armé. Jag var på NMG under hela 2018 och det var min andra termin i tvåan och första termin i trean. Mitt huvudinstrument är fiol. 

Efter NMG flyttade jag hem och gick på universitetet där jag studerade musik. NMG valdes åt mig av den utbytesorganisation jag åkte med och jag är så glad att de gjorde det! I’m going to change to English now so I can be a bit more precise 🙂

NMG has far fewer students per teacher compared to any other school I have been to. This is such a great advantage because the teachers can focus on individual students far more closely to make sure they are getting the right learning for how they are progressing. Having such a specialized school also fosters a fantastic culture for the students and since it’s a small group everyone tends to buy into that culture.

I found that my peers were patient and understanding with each other and lifted each other up when they were doing well and this was great to witness and be a part of. I wasn’t under any academic pressure at NMG, so while I tried my best in class, my grades weren’t a takeaway from my year. 

The best thing about NMG for me would probably be that I was able to experience Sweden from the foundation of music. I had spent years of training beforehand in singing and violin so I had that sorted, and music is what helped get me into NMG, allowed me to go on those amazing trips to Västerås and Italy, played in some incredible venues around Stockholm and meet some awesome people who I still talk with to this day. 

Most memorable part of my year was the final performance in the Concert Hall. I remember singing ”Have Yourself a Merry Little Christmas” with one teacher accompanying and all my friends rushed the stage afterwards and gave me a big hug and it was such a kind gesture.

I learnt alot about empathy at NMG which I use today. In the army, empathy is few and far between but I think some people appreciate it!

Bild: Privat

April 2024

Jag heter Petru Alexe. Idag är jag 25 år, bor i Solna och går mitt sista år på läkarprogrammet vid Karolinska Institutet. Jag sjunger även i vokalensemblen i S:ta Eugenia Församlingen. Jag hade först cello som huvudinstrument men bytte senare till sång.

Efter studenten 2017 började jag först plugga till ingenjör på KTH, därefter läste jag några kurser på komvux och därefter började jag läkarprogrammet.

Jag valde estetiska programmet för att jag ville jobba som musiker; jag var då framför allt intresserad av att komponera musik. Det blev just NMG för att jag tyckte om bredden som skolan erbjöd gällande musikundervisning. Man fick individuella lektioner där man kunde ha kvar sina gamla instrumentlärare, man hade ensembler, kör och kunde läsa extra kurser som t ex. tonsättning, dirigering och musikteori. Jag lockades även av möjligheten att läsa andra kurser inom matte och naturvetenskap. Lärarna och eleverna jag träffade på Öppet hus var dessutom väldigt trevliga och jag upplevde att NMG skulle vara en bra miljö.

Det fanns flera fördelar med att gå på en liten skola. Man fick mycket tid med lärarna i klassrummen och man träffade dem ofta även i korridorerna, där man kunde samtala kring sina funderingar. Man kom väldigt nära inte bara sina klasskamrater, utan även de som gick i de andra klasserna. Slutligen fick alla möjligheten att vara med i olika ensembler som uppträdde i olika konserthallar och kyrkor i Stockholm och även utomlands.

Det bästa med mina tre år på NMG var de minnen man skapade, resorna, konserterna och möjligheterna till att testa på nya saker. Det mest minnesvärda var mina luciatåg i Italien och Schweiz, där jag bl.a. fick sjunga i Peterskyrkan. Jag var glad att jag fick vara med även om jag inte var sångare från början, men jag fick adekvat träning och jag utvecklades otroligt mycket under den tiden.

Jag skapade även många värdefulla kontakter framför allt inom musikvärlden. Mina ögon öppnades också för nya former av kultur och nya tankesätt. Det är något jag har tagit med mig i livet! 

Bild: Privat

April 2024

Jag heter Sebastian Junling och är 26 år gammal. Jag gick på Nordiska Musikgymnasiet mellan 2013 och 2016, och det var tre av mina bästa år hittills i livet! När jag gick på skolan hade jag piano som huvudinstrument. Som bi-instrument hade jag fiol första året och därefter sång. 

Idag bor jag i Karlstad och arbetar som kyrkomusiker, efter studier på Geijerskolans Kantorsutbildning. Jag har idag en halvtidstjänst i Kils pastorat, och utöver det vikarierar jag mestadels i Karlstad Domkyrkoförsamling, men det kan bli lite överallt i Värmland när det behövs.

Att jag valde just det estetiska programmet berodde, utöver mitt musikintresse, på att det är svårt att få en lika heltäckande utbildning i musik-, och estetämnen till skillnad från ”vanliga” ämnen som matte eller historia.

Att det blev just Nordiska Musikgymnasiet berodde framförallt på att jag fick ett så trevligt bemötande på Gymnasiemässan, fick gå en ”prova på-dag” och blev en stamgäst på skolans konserter under vårterminen. Skolans lugna, hemtrevliga miljö och familjära utformning fick mig att trivas som fisken i vattnet.

Att skolan är liten ser jag bara som en fördel då man hinner lära känna de andra eleverna väldigt bra, oavsett om de går i samma klass eller inte. Att ha tillgång till övningsrum och umgängesytor efter skoltid bidrog ytterligare till att vi elever svetsades samman och man behövde aldrig känna sig utanför.

Skolans storlek och format bidrar också till att lärarna, rektorn och övrig personal alltid känns nära till hands, tillgängliga för att hjälpa och svara på frågor och funderingar. Att dessutom ha möjlighet att skräddarsy sin utbildning genom tillval av diverse ämnen och samtidigt få ägna sig åt musiken är fantastiskt.

Utöver det vardagliga umgänget och de roliga lektionerna så skulle jag säga att turnéerna och skolresorna var bland det roligaste. Att få komma ut, se nya platser och sprida sin musik till andra stärkte intresset och har säkert, mer eller mindre medvetet, lett mig in på den bana jag verkar på idag.

När jag ser tillbaka på mina år på skolan så är det med värme, glädje och tacksamhet över att jag gick förbi just NMG på Gymnasiemässan!

Bild: Privat

April 2024

Jag heter Milena Wolf. Jag är 17 år nu och bor i Berlin. Jag går fortfarande på gymnasiet och har två år kvar här innan jag tar studentexamen eller som det heter i Tyskland – Abitur. Jag gick på NMG under läsåret 2022/2023 och mitt huvudinstrument är violin.  

Jag var i Sverige ett år som utbytesstudent men sedan fem månader är jag alltså tillbaka på min gamla skola i Berlin. Det var min utbytesorganisation som valde NMG åt mig och jag är jätteglad att jag hamnade på just denna skola för att det är en liten skola, med inte för många människor och dessutom älskar jag musik. Det var helt enkelt en perfekt skola för mig under mitt år i Sverige! 

Den största fördelen med NMG tror jag faktiskt var att det bara var typ 60 elever på skolan, så jag kunde lära känna alla. Man fick kontakt med alla, alla var intresserade, man kunde prata med alla, man kunde ha roligt med alla och alla var öppna. Det var de största fördelarna. Man blev även uppfattad och mottagen som en individ där lärarna fokuserade på varje person och att varje person hade något speciellt. Det tyckte jag var riktigt kul! Om man jämför med min nuvarande skola i Berlin till exempel, så är vi så många att det är omöjligt för lärarna att verkligen hinna se varje elev som speciell och unik.

Det bästa med utbildningen på NMG är svårt att säga för det var så mycket. Men jag tyckte faktiskt bäst om att få spela i ensembler, orkestern och att ha ”Svenska med Jennie” såklart ;). Skämt åsido, att få spela med andra gav mig väldigt mycket och på så vis hittade jag också många kompisar. Det var också jättekul med kurserna i svenska; att få lära sig ett helt nytt språk. Även om jag redan i sex eller sju år ju lärt mig engelska dvs. över tid, är det inte samma sak som att lära sig ett helt nytt språk så fort. Jag kunde hela tiden lägga märke till hur jag blev bättre och bättre. Det var något som var riktigt bra med utbildningen.

Det mest minnesvärda under mitt utbytesår skulle jag nog säga var Lucia för det var något helt nytt för mig. Jag hade aldrig tidigare upplevt något liknande. Vi hade körrep varje dag i typ två veckor innan och det var så kul. Att sen ha så många konserter – Lussetåg! Jag kommer aldrig någonsin glömma Lucia! Jag kommer förmodligen aldrig glömma något av det där året för precis allt var helt ”galet”! 

Från mitt utbytesår i Sverige och som utbyteselev på Nordiska musikgymnasiet tar jag givetvis med mig extremt mycket. Jag kan ju såklart svenska nu men jag blev nog också mer öppen som person, för innan jag åkte levde jag ju lite i min egen ”bubbla” här i Berlin, där jag träffade samma folk hela tiden. Jag är bara så mycket mer öppen nu, har lättare att lära känna folk och har lättare att också acceptera andra mer än innan. Jag tror att det kanske är just det jag tar med mig. 

Och att jag älskar Sverige! 

Och att jag vill åka tillbaka!

Att ha haft det här året på NMG har varit guld värt! 

Bild: Privat

April 2024

Jag heter Sebastian Iivonen, är idag 25 år och bor i Arvika, där jag studerar på Musikhögskolan i Ingesund. Utöver det frilansar jag en del som solist och kammarmusiker i Sverige och ute i Europa. Mitt huvudinstrument är piano. 

Direkt efter studentexamen 2017 påbörjade jag mina kandidatstudier vid Kungliga musikhögskolan/Edsbergs slott. 

Jag gick på Nordiska musikgymnasiet mellan åren 2014-2017. Det var ett självklart val för mig att gå på det estetiska programmet eftersom jag länge haft en dröm om att bli konsertpianist. Jag ville hitta en skola som var i det mindre formatet och där man som elev fick mycket tid för sitt instrument och möjligheter att spela konserter. Det är oerhört viktigt för en ung musiker att få scenerfarenhet och att musicera tillsammans med andra instrument. Efter min tid på NMG kände jag mig mycket väl förberedd för studier på högskolenivå!

Att gå på en mindre skola har otroligt många fördelar. Jag upplevde att man som student på NMG fick mycket bra kontakt med lärare, vilket inte bara ledde till att inlärningsprocessen var smidigare men också att lektionerna kändes mer personliga. 

Som jag också nämnde tidigare angående scenerfarenhet, var NMG det absolut bästa tänkbara; redovisningsmöjligheter varje tisdag, regelbundna konserter både på skolan och även på helt fantastiska konsertlokaler runt om i Stockholm. På en skola med relativt få elever betydde detta att man i princip a l l t i d fick möjligheten att spela på varje konsert. Detta var väldigt värdefullt och ledde till att man som elev kände sig sedd, hörd och representerad.

Det absolut bästa med NMG var alla de fantastiska, enormt kompetenta och professionella lärare som verkligen bidrog till den familjära och sammanhållande känslan på skolan. Jag hade helt fantastiska vänner på NMG vilket inte heller gjorde saken värre. Dessa vänner står mig  än idag väldigt nära vilket jag är väldigt tacksam över. Allt bus och alla spratt jag och mina vänner ställde till med var nog det absolut minnesvärda under mina tre år på skolan!

Från min tid på Nordiska Musikgymnasiet tog jag definitivt med mig scenerfarenheten och all kammarmusik jag spelat, något som jag fick stor användning för. Att spela ett instrument på en scen framför en publik är nästan som att flyga ett flygplan. Ju mer flygtimmar man har, desto tryggare och självsäkrare blir man!

Bild: Privat

April 2024

I hjärtat av den musikaliska världen, där tonerna av passion och hängivenhet svävar i luften, befinner jag, Linnéa Sjöstrand mig på min egen resa. Jag är 19 år gammal och studerar första året i klassisk violin vid Norges Musikkhøgskole i Oslo, guidad av den framstående virtuosa violinsolisten och professorn Henning Kraggerud.

Det har knappt passerat sex månader sedan jag tog mina sista steg genom korridorerna på Nordiska Musikgymnasiet i Stockholm. Där, omgiven av musikens magi, formades tre år fyllda med fina och minnesvärda ögonblick. Efter flytt från det lilla Ljungby i Småland till Sveriges huvudstad, steg jag in i en värld där varje ton var en ny möjlighet och varje ackord ett steg mot framgång. Från allra första dagen på NMG kände jag omedelbart en gemenskap, omgiven av en familjär atmosfär, där alla delade samma brinnande intresse och passion – MUSIK.

Valet av Nordiska Musikgymnasiet som min utbildningsplats var en självklarhet. Det är en unik skola som erbjuder fler möjligheter än någon annan skola, där jag kunde forma mina musikaliska ambitioner och drömmar.

NMG erbjöd den omfattande ram som krävdes för att jag skulle förverkliga mina ambitioner och mål som violinist.

Under mina tre år på NMG utvecklade jag inte enbart mina musikaliska färdigheter utan formades också som person och utvecklade min karaktär. Djup tacksamhet, disciplin och noggrann planering, vävda i utbildningen är idag oumbärliga verktyg i min fortsatta musikaliska utbildning.

Något jag minns väl är Luciaturnén till Italien 2021, då vi minst sagt fick känna på hur man arbetar professionellt. Jag kommer även alltid att bära med mig minnen från framträdanden i några av Sveriges finaste konsertsalar – helt klart stora höjdpunkter hitintills i livet.

Enligt mig är inte NMG bara en skola, utan var mitt andra hem under tre hela år. En skola av absolut högsta kvalitet, där jag fått vänner för resten av livet och även mött många av mina framtida musikerkollegor. 

Och nu, när nya äventyr pågår i Oslo, är min tid på NMG en oumbärlig komponent i den ständigt växande melodin som utgör min framtid!

Bild: Johanna Johansson

April 2024

Jag heter Fina Gerard och är idag 22 år gammal. Jag bor i Basel i Schweiz och pluggar geografi och statsvetenskap vid Basels universitet. Vid sidan om jobbar jag som utbildare i mänskliga rättigheter för elever på högstadiet och gymnasiet – jag besöker olika klasser runt om i hela landet och pratar om diskriminering, rasism och hur vi kan agera när mänskliga rättigheter kränks. Dessutom är jag länspolitiker för Grön ungdom, jag sitter alltså flera gånger per månad i parlamentet och får debattera, rösta och försöka få till förbättringar, främst i klimat- och miljöpolitik. 

Jag spelade oboe när jag gick på NMG. Under min tid här deltog jag i olika ensembler och var även med i NMGs kammarkör, vilket jag tyckte var jätteroligt. Jag hade aldrig tidigare ljugit i kör, men har sedan dess fortsatt att sjunga i olika körer och även deltagit på internationella körtävlingar och festivaler. 

Jag tog inte studenten på NMG, eftersom jag var utbyteselev på NMG under bara ett år.  Jag tog studenten i Schweiz, mitt i pandemin, det var alltså inte helt lätt att hitta något att göra där man kunde lära sig nytt och samtidigt inte bara sitta hemma bakom datorn. Till slut praoade jag ett år på Amnesty International, en organisation som arbetar med mänskliga rättigheter. Sedan reste jag en sommar “Norden runt” tillsammans med en kompis från min tid på NMG. Efter det började jag att plugga på universitetet. 

Jag gick på NMG under skolåret 2017/2018. Jag har alltid tyckt om att få vara kreativ under skoltiden och att få göra något lite annorlunda då och då än att bara sitta i skolbänken hela dagarna. Dessutom ville jag utveckla mina kunskaper i mitt instrument och framför allt också i musikteori. Att få prova så många olika musikstilar och ensembler med elever med så mycket talang och passion var dessutom väldigt spännande och inspirerande. 

Att gå i en liten skola var väldigt mysigt. Det kändes bra att den inte alls var anonym, det fanns en vänskaplig relation mellan alla årskurser och elever. Skolan var mer än bara en utbildningsplats, ofta stannade vi kvar efter lektionerna i skolan för att fortsätta repa eller laga mat tillsammans i det lilla köket. Jag minns också mycket väl kvällen då vi övernattade på skolan innan Lucia, eller den gemensamma resan till körtävlingen i Västerås. 

Eleverna på NMG är väldigt olika, särskilt eftersom många kommer från andra håll: Det går många internationella elever på Nordiska eller elever från andra delar av landet. Men när man går i en så liten klass lär man känna alla, oavsett vilka fördomar man kanske hade innan. Det som förenar alla är passionen för musik! Jag knöt alltså många vänskapsband som jag först inte tänkte att jag hade så mycket gemensamt med, men tiden på NMG formar dig, svetsar ihop alla och du kan se förbi dina egna fördomar. Det har lärt mig mycket om vänskap och människor, och det är jag väldigt glad över.

Bild: Privat